Skriv ut den här sidan

Dysmorfofobi - BDD

Dysmorfofobi är en psykiatrisk sjukdom som innebär att man är överdrivet upptagen av någon del av sitt utseende. Sjukdomen kan leda till stort lidande och funktionsnedsättning.

Vad i utseendet brukar man bekymra sig för?

De flesta med dysmorfofobi brukar uppleva att deras utseendedefekt sitter i ansiktet, huden eller håret, men många olika varianter finns. Dysmorfofobi kan också föreligga om överdriven oro fästs vid en verklig del av utseendet, så som till exempel ett ärr. Vanliga kroppsdelar som kan vara fokus för sjukdomen är:

  • Näsan
  • Huden
  • Håret
  • Ögon/ögonlock/ögonbryn
  • Mun/läppar
  • Käke/haka
  • Könsorgan
  • Bröst
  • Kroppsform

Ofta är man bekymrad över att något i dessa kroppsdelar är ojämnt, osymmetriskt, oproportionerligt stort/litet, missfärgat eller liknande. Vissa kan uttrycka exakt vad man är bekymrad över, andra upplever att något är fel utan att kunna sätta fingret på exakt vad.

Tvångshandlingar och undvikande

Oron över utseendet brukar leda till utförande av vissa tvångshandlingar. Många ägnar mycket tid åt att kontrollera sitt utseende genom att spegla sig på olika sätt eller fråga någon närstående om hur det ser ut. Det är också vanligt att man försöker rätta till det man upplever vara fel genom att till exempel sminka över, plocka med huden, ansöka om plastikkirurgisk operation eller fantisera om att operera sig. Många ägnar mycket tid åt att kontrollera hur illa ställt det verkar vara genom att spegla sig på olika sätt eller fråga någon närstående om hur det ser ut.

Det är inte ovanligt att personer med dysmorfofobi upplever att andra människor tittar eller stirrar på dem, eller till och med äcklas av ens utseende. Detta leder ofta till ett undvikande av olika typer av sociala situationer, och ibland betydande isolering.

Uppkomst och förlopp

Ungefär 1% av befolkningen drabbas av dysmorfofobi. Sjukdomen uppstår oftast i ungdomsåren, men kan också uppkomma i vuxen ålder. För många består besvären livet ut, det vill säga att sjukdomen har ett kroniskt förlopp, som kan variera beroende på livshändelser och hur man mår i övrigt. Undersökningar har visat att det dröjer lång tid (i genomsnitt tio år) innan personer med dysmorfofobi får diagnos och ofta ännu längre innan man får behandling. Ibland beror detta på att skamkänsla är mycket vanligt förekommande. Tillståndet har dessutom tidigare varit relativt okänt både bland befolkningen och inom sjukvården.

Samsjukligheten med depression är stor, och det finns risk för att självmordstankar kan uppstå. Det är viktigt att känna till för både patienter och anhöriga att känsla av hopplöshet och självmordstankar är symtom på nedstämdhet, och att det finns behandling som hjälper både mot depression och dysmorfofobi.

Behandling

Liksom vid tvångssyndrom är de behandlingar som har bäst vetenskapligt stöd, och som rekommenderas i Stockholms Läns Landstings vårdprogram, behandling med antidepressiva läkemedel och en särskild form av kognitiv beteendeterapi (KBT) som kallas exponering med responsprevention (ERP). 

Farmakologisk behandling

De läkemedel som har visad effekt mot dysmorfofobi är i första hand de serotonergt verkande antidepressiva läkemedlen, även kallade SSRI. Läkemedlen har för de flesta inga eller lindriga biverkningar, och i studier har ungefär 40 till 60% av patienterna visat sig ha effekt dysmorfofobi. Verkningsmekanismen är i princip okänd, även om man vet att SSRI påverkar tillgängligheten av signalsubstansen serotonin i hjärnan.

Vid utebliven effekt, eller uppkomst av biverkningar, rekommenderas i första hand byte till ett annat SSRI, och i andra hand tillägg av andra läkemedel eller byte till det tricykliska preparatet klomipramin.

Psykoterapeutisk behandling mot dysmorfofobi hos oss

På Ångestenheten erbjuder vi psykoterapeutiskt behandling mot dysmorfofobi i form av Kognitiv beteendeterapi (KBT). Behandlingen bygger på en metod inom KBT som kallas för exponering med responsprevention (ERP). Det innebär att man, efter noggrann kartläggning av utseenderelaterade tankar, säkerhets- och undvikandebeteenden, gradvis och med hjälp av behandlaren försöker att utsätta sig (exponera sig) för de ångestframkallande tankarna och situationerna utan att utföra säkerhetsbeteenden. Syftet med behandlingen är att lära sig att hantera sina utseenderelaterade tankar på ett mer funktionellt sätt och inte låta sig begränsas av dem. ERP ges ofta tätare än annan psykoterapeutisk behandling, och en stor del av arbetet sker som hemuppgifter mellan sessionerna. I studier har 70-80% av patienterna upplevt förbättring efter en genomgången ERP-terapi. KBT-behandlingen på Ångestenheten kännetecknas av att den är intensiv (vanligtvis två behandlingssessioner i veckan) och att den ofta består av både grupp- och individuella sessioner. Då tvångsproblematiken ofta påverkar närstående till den drabbade, erbjuder vi även närståendeutbildning som en del av behandlingen.

Kombinationsbehandling

Kombinationen läkemedel och psykoterapeutisk behandling är vanlig, och har visat sig ha något bättre effekt än de båda behandlingarna var för sig.

Kontakta oss

Du kan inte söka direkt till oss, utan behöver ha blivit bedömd/utredd på en psykiatrisk mottagning eller husläkare inom Stockholms läns landsting. 

Postadress

Ångestenheten
Psykiatri Nordväst
Karolinska Universitetssjukhuset, Solna
171 76 Stockholm

Besöksadress

Karolinska Universitetssjukhuset, Solna, Hus R:5 

Fax

08-30 39 08

Telefonnummer till Ångestenheten

08-517 750 14

Telefonnummer till kassa/reception

08-517 744 48

Öppettider

Mottagningen är öppen alla helgfria vardagar 08.00 - 16.30

Hitta hit

Ångestenheten håller till i psykiatribyggnaden på Karolinska Universitetssjukhuset i Solna. Hus R5, Psykiatri, längst till vänster på den mer detaljerade kartan nedan.

Karta över KS-området

Senast ändrad: 2016-09-09