Skriv ut den här sidan

Varför får man emotionell instabil personlighetsstörning?

Orsaken till emotionell instabil personlighetsstörning är komplex och det finns mycket mer vi kan upptäcka och lära oss. 

Marsha Linehan, som forskat kring detta, har beskrivit en modell för hur man kan tänka sig att problemen utvecklas.

Självskadebeteende kan ses som inlärda beteenden för att hantera outhärdligt intensiva negativa känslor (Klonsky, 2006). På kort sikt kan de ge en viss känslomässig lindring, på lite längre sikt är det förstås förenat med stora risker och är oftast förödande för personens självbild.

Negativa känslor som skam, skuld, ledsnad, rädsla och ilska är normala delar av livet. Det verkar dock som att en del personer upplever dessa känslor mer intensivt och även oftare än andra. Orsaken till det kan dels vara medfödd, men ibland också orsakad av fysiskt eller psykiskt trauma.

Många har dessutom en obehandlad depression eller ångeststörning som i sig ger mycket känslomässigt lidande. Kombinationer av dessa orsaker kan ge det som vi som jobbar med dialektisk beteendeterapi (DBT) kallar för känslomässig sårbarhet. En person med stor känslomässig sårbarhet reagerar med snabba, intensiva känslor som tar lång tid att klinga av – livet blir lite som en berg- och dalbana.

Känslomässig sårbarhet i sig är sällan tillräckligt för att orsaka Emotionell instabil personlighetsstörning. En invaliderande miljö är också en starkt bidragande faktor. Med en invaliderande miljö menar vi här oftast andra personer som inte förmår bemöta den känslomässigt sårbara personen med uppmärksamhet, respekt och förståelse. Det kan variera från olyckligt matchade personlighetsdrag hos föräldrar och barn (tänk till exempel ett blygt barn som växer upp i en väldigt utåtriktad familj som retar barnet för dess blyghet), till extremfall med fysisk och/eller psykisk misshandel.

Kombinationen av en känslomässig sårbarhet och en invaliderande miljö (som inte förmår förstå, bekräfta och ta hand om starka känslouttryck) kan leda till att du inte utvecklar de färdigheter som är nödvändiga för att som vuxen kunna hantera dina egna känslor. Oförmåga att reglera egna känslor leder ofta till pendling mellan känslomässig avstängdhet och extrema känslouttryck, så kallad känslomässig dysreglering. Den känslomässiga dysregleringen ses som central för borderline och kan sägas ligga bakom de problem beskrivs som emotionell instabil personlighetsstörning.

Den här förklaringsmodellen kallas för den biosociala modellen och har, som nämndes tidigare, utvecklats och beskrivits av Marsha Linehan.

Kontakta oss

Du kan inte söka direkt till oss, utan behöver ha blivit bedömd/utredd på en psykiatrisk mottagning inom Stockholms läns landsting. 

Postadress

Borderlineenheten
Psykiatri Nordväst
Karolinska Universitetssjukhuset, Solna
171 76 Stockholm

Besöksadress

Karolinska Universitetssjukhuset, Solna, Hus R:5 

Faxnummer

08-30 39 08

Telefonnummer till Borderlineenheten

08-517 750 14

Telefonnummer till kassa/reception

08-517 744 48

Öppettider

Mottagningen är öppen alla helgfria vardagar 08.00 - 16.30

Hitta hit

Borderlineenheten håller till i psykiatribyggnaden på Karolinska Universitetssjukhuset i Solna. Hus R5, Psykiatri, längst till vänster på den mer detaljerade kartan nedan.

Karta över KS-området

Senast ändrad: 2015-03-11